Kampen förs på flera plan, dels på villa och hushållsnivå där komfort och ekonomi är de främsta vapnen, dels på ett samhällsplan där den dominerande frågan är hur våra tillgängliga resurser bär användas.
Att värma elementen med ved, flis eller pellets är föga kontroversiellt medan det finns invändningar mot att värma hus med en så högvärdig energibärare som elektricitet, skapad i allt från kärnkraftverk till vattenfall och nog så ifrågasatta vindkraftverk. Pelleteldare kan också riskera att få komfortproblem eftersom få anläggningar är dimensionerade för så extrem och långvarig kyla men den som redan har skorsten kan relativt enkelt också ha tillsatsvärme för köldtopparna i form av en ved- eller pelletkamin.
För värmepumparna är det svärare. Den enskilde kan kanske svälj kostnaden och vrida upp elen litet extra men om den så kallade värmefaktorn sjunker från kanske normala 3 till neråt 1 ger pumpen knappast något nettotillskott av energi. Då värmer man i princip med direktel.
När många råkar ut för detta samtidigt blir avigsidorna uppenbara. Strömmen räcker inte för att driva alla extra värmefläktar och förutom att betala mer tvingas vi köpa el som vi egentligen inte vill ha, framställd i kol- eller oljeeldade kraftverk.
Det handlar inte längre om hur mycket sågspån vi har utan om hur mycket vatten det finns i älvar och sjöar och i vilket skick kärnkraftverken befinner sig.
Dessutom räcker det inte att strömmen finns, den måste komma fram också. För det har elnätsförvaltaren Svenska Kraftnät beslutat att de kommande tre åren investera över 11 miljarder kronor för att nätet ska kunna ta emot nya elleverantörer och ge marginal för att ta ut mer energi ur kärnkraftverken.
För att värma hus är enligt Energimyndigheten el det näst dyraste alternativet. Oljeeldning är 8 procent dyrare medan pellets- och fjärrvärme är 35 och bergvärme 30 procent billigare.
Källa: ATL tisdag 8 mars 2011 Jan Vainult
Plånboken bestämmer elprioritering