TräEnergi Teknik

Utleveranserna av pellets till den svenska marknaden ökade kraftigt under föregående år. Totalt uppgick leveranserna till ca 2.3 miljoner ton vilket motsvarar 10.7 TWh. Cirka 700 000 ton utgjordes av import. De totala utleveranserna innebär en ökning med 19 procent eller 1.7 TWh i jämförelse med år 2009. till villamarknaden levererades drygt 785 000 ton – en ökning med 13 procent. Detta visar färsk leveransstatistik från Pelletsindustrins Riksförbund (PiR).
– Det kalla vädret är naturligtvis huvudskälet till den kraftiga ökningen men vi tror också att den förhållandevis låga kostnaden för att använda pellets för uppvärmning när det är riktigt kallt gör att pelletsanvändningen ökar, säger Hampus Mörner på PiR´s kansli. Pellets blir inte automatiskt dyrare per kilowattimme när temperaturen sjunker.

De senaste två vintrarna har inneburit en kraftmätning mellan olika värmesystem, de traditionella som värmer radiatorvatten med hjälp av trädbränslen och de modernare där man värmer luft eller vatten i en eldriven värmeväxlare.
Kampen förs på flera plan, dels på villa och hushållsnivå där komfort och ekonomi är de främsta vapnen, dels på ett samhällsplan där den dominerande frågan är hur våra tillgängliga resurser bär användas.
Att värma elementen med ved, flis eller pellets är föga kontroversiellt medan det finns invändningar mot att värma hus med en så högvärdig energibärare som elektricitet, skapad i allt från kärnkraftverk till vattenfall och nog så ifrågasatta vindkraftverk. Pelleteldare kan också riskera att få komfortproblem eftersom få anläggningar är dimensionerade för så extrem och långvarig kyla men den som redan har skorsten kan relativt enkelt också ha tillsatsvärme för köldtopparna i form av en ved- eller pelletkamin.
För värmepumparna är det svärare. Den enskilde kan kanske svälj kostnaden och vrida upp elen litet extra men om den så kallade värmefaktorn sjunker från kanske normala 3 till neråt 1 ger pumpen knappast något nettotillskott av energi. Då värmer man i princip med direktel.

När många råkar ut för detta samtidigt blir avigsidorna uppenbara. Strömmen räcker inte för att driva alla extra värmefläktar och förutom att betala mer tvingas vi köpa el som vi egentligen inte vill ha, framställd i kol- eller oljeeldade kraftverk.
Det handlar inte längre om hur mycket sågspån vi har utan om hur mycket vatten det finns i älvar och sjöar och i vilket skick kärnkraftverken befinner sig.
Dessutom räcker det inte att strömmen finns, den måste komma fram också. För det har elnätsförvaltaren Svenska Kraftnät beslutat att de kommande tre åren investera över 11 miljarder kronor för att nätet ska kunna ta emot nya elleverantörer och ge marginal för att ta ut mer energi ur kärnkraftverken.

För att värma hus är enligt Energimyndigheten el det näst dyraste alternativet. Oljeeldning är 8 procent dyrare medan pellets- och fjärrvärme är 35 och bergvärme 30 procent billigare.

Källa: ATL tisdag 8 mars 2011 Jan Vainult

Värmepumparna påverkar elpriset

De höga elpriserna under kalla vinterdygn hänger samman med att vi använder så mycket el för uppvärmning i Sverige. På senare år har det dessutom installerats många värmepumpar, som inte är dimensionerade för att täcka värmebehovet när det är mycket kallt, utan kompletteras med elpatron. Svebio ber energiminister Maud Olofsson att låta utreda hur värmepumpar och elvärme påverkar elpriserna.
De flesta av Sveriges drygt 800 000 värmepumpar förbrukar extra mycket el när det är kallt. Många lägger av helt, för att ersättas med direktverkande el. Andra får kraftigt sjunkande verkningsgrad och måste stöttas av elpatroner. Följden blir att elefterfrågan pressas upp extra mycket under kall dygn. Effektbelastningen driver i sin tur upp priset på elmarknaden.

- Det har varit alltför mycket fokus på elproduktionen, och alltför lite uppmärksamhet på elanvändningen i debatten om höga elpriser. Elvärmen och värmepumparna är huvudförklaringen till att det blir obalans på elmarknaden när det blir kallt. Annan elanvändning, t ex industrin, för belysning, för tåg mm, påverkas ju inte av kylan.

- Pristopparna under kalla dygn drar upp elpriset för all kunder. Den höga belastningen på nätet kräver förstärkningar av nätkapaciteten, som alla elkunder får vara med och betala, både företag och de hushåll som valt annan uppvärmning, som biobränsle eller fjärrvärme.

- Obalansen i elsystemet kan lättast åtgärdas genom att man ersätter el för uppvärmning med bränslebaserad uppvärmning, t ex pelletseldning och biobränslebaserad fjärrvärme. Genom timmätning och timdebitering av el kan man göra det lönsamt för elkonsumenterna att kapa topparna i förbrukningen.

Pressmeddelande 2011-02-17
Bioenerginytt 2/2011

 

Ikväll mellan 17 och 18 kommer Sverige att förbruka 27 100 MW el, enligt Svenska Kraftnäts prognos. Därmed slår vi det nästan tio är gamla rekordet från 5 februari 2001 på 27 00 MW: Rekordförbrukningen beror på kylan och på att så många hushåll i Sverige har elvärme. De senaste årens omfattande installa tioner av värmepumpar förstärker effekten, eftersom de flesta värmepumpar inte är dimensionerade för de kalla dygnen. Vid låga temperaturer måste de komplettera med elpatron och elförbrukningen ökar kraftigt.

- Industrin klagar på de höga elpriserna. Med all rätta, eftersom de inte förbrukar mer energi för att det blir kallt. Det bästa industrin kan göra för att minska problemen är att verka för en bättre prissättning på el, med timvis mätning och debitering. Då kommer det att löna sig avveckla elförbrunkning när det är som kallast, förbrukningstopparna kapas, och priserna sjunker, säger gustav Melin, vd på Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.
- Det bästa sättet att undvika effekttopparna är att ersätta elvärme med bläslebaserad värme – pellets, ved eller fjärrvärme. Om man har elvärme kan man elda i sin kamin eller kakelugn. Men bäst är det om man installerat en pelletskamin som kan ta hand om uppvärmningen när det är kallt.
För mer information om effektförbrukningen se Svenska Kraftnäts hemsida www.svk.se.

Bioenerginytt nr 1/2011